Tänkt dig en solig dag på Södra Djurgården i Stockholm. Fåglar kvittrar och en lätt bris får din hud att knottras. Det är sommar någongång vid 1800-talets slut. På Djurgårdsbrunns värdshus sitter människor och dinerar. Välfyllda glas klirrar. Humöret är på topp. Personalen arbetar för att få gästerna att må bra. Påväg till kägelbanan känner någon igen konstnären Anders Zorn. En kändis redan på den tiden.
Fotografi från 1895-1905. Bildkälla: Stockholmskällan.
Djurgårdsbrunn är en av många värdshus som prydde det vackra Stockholm vid 1800-talets slut. Redan 1742 fick man sina privilegier. Många värdshus och restauranger begagnade ett system med polletter i sin verksamhet. Det rörde sig ofta om kyparpolletter, vilka användes för att kontrollera att kyparen fick behålla dricksen och att pengar inte hamnade i fel ficka (Skånepolletter, s 10).
Värdshusets veranda kring sekelskiftet 1900. Bildkälla: Wikipedia / Digitala stadsmuseet.
Reklam för kägelbanor i Stockholms Dagblad fredag 18 november 1887.
Enligt boken Stockholmspolletter använde källarmästare J. Olof Dammberg polletter här på 1880-talet. Polletterna gavs ut i valörerna 5 kronor, 3 kronor, 1 krona, samt 50 öre, 25 öre, 10 öre och 5 öre. Även en pollett utan angivet värde gavs ut. 5 kronor var en ganska hög summa på den tiden. Som en jämförelse kan nämnas att år 1880 kostade ett franskt lexikon 2 kronor medans ett dagsverke för trädgårdsarbetare uppbringade en lön på 1:50 kronor (Vad kostade det? av Lars O. Lagerqvist).
I min samling finns en oval pollett där värdshuset namn finns präglat. Den har en diameter på 40×25 mm och är präglad i koppar. Närmast referens är Stockholmspolletter 3A.12.2 men med slät frånsida. Oklart är hur polletten användes.
iv.
Numixum 
Lämna en kommentar